Lund d 9 Oct 1842

Goda syster!

Hjertligt tack för ditt sista bref som Eric Pallin medförde, för ditt äldre bref som jag fick af Gustaf Clarholm. För den vackra hårkedjan kan jag ej nog tacka. Mamma och Antonia ber jag dig på det hjertligaste tacka för Manchetterna jag fick. Huru kärkomma de voro kunna de lätt sluta deraf, att jag alltid räknat manchetterna till ett af nyare tiders största uppfinningar - dessa små persedlar hvarigenom man med så litet besvär blir så mycket uppsnyggad. - Jag skulle gerna skrifva till både Mamma och Antonia och tacka, men mina bref skulle då allesammans komma omtugga ett och detsamma, derför skrifver jag nu blott ett bref - men till er alla.

Samma dag Erik Pallin kom till Lund skref jag i stor hast ett bref till dig, som jemte den lovade novellen och ett par nålstick till dig och Antonia, lades i ett bokpaket från Gleerups till Pappa. Det afgick från Lund dagen derpå, men när det kommer till Carlstad är ovisst --- I slutet af förra månaden var jag en dag inne på formlig visit hos Gleerups efter Fadderskapet ( min lilla guddotter heter Clara Euphrosyna ) och gjorde der en intressant bekanskap, som jag sedemare fortsatte, med Artisten Stäck, hvilken kommit hit från Stockholm för att taga afsked af sina föräldrar, ( i hvars hus jag bor ) och sedemera resa ut till Munchen, Rom, Paris etc. der han i 5-6 år kommer att studera sin konst. En dag genomsåg jag alla hans målningar, studier och utkast och deribland fägnade mig mycket en hop vyer från Wermland ( hvari han var ganska förtjust ) och hvilka jag önskat att Ni hemma varande fått se. De flesta af dem voro Er bekanta, såsom Arvika kyrka, Jösseforsen, Tosseberget, Sjön östen, Molkom, östanås och många andra. För 8 dagar sedan drogo han, den öfverlycklige, härifrån på sitt Romaretåg. Dagen förut var jag nere och tog avsked af honom och träffade då Gleerups och flera andra släktingat till huset. Din hårkedja som jag då hade på mig för första gången, beundrades och berömdes mycket af allesammans.

För öfvrigt är lifvet nu under Termin lika enformigt som i somras, ehuru på annat sätt. Pallin och jag läsa nu tillsammans från bittida på morgonen till sent på afton. Stundom om quällarne slå vi oss lösa och söka då att göra det så trefligt för oss som möjligt. Vi hålla nu på att bilda en liten sångquartett inom nation. Hellsa bror Otto, att han gjorde oss en stor tjenst, om han ur Gymnasii Sångböcker kunde skaffa oss en afskrift till "Ack Vermeland du sköna "och till "Krystallen den klara ". Ingendera af styckerna har förut blifvit sjungna i Lund och vi skulle göra uppseende med de vackra styckerna.

Då och då hafva vi, Vermlandi, små anspråklösa "Potatis-Sexor "hemma på våra rum. Eric Pallin tillställde en sådan för några dagar sedan som var rätt treflig. Jag vet inte om jag någonsin beskrifvit en dylik. Eljest är det ej svårt göra sig ett begrepp om dem, ty lite smör och bröd, stekt fläsk och stora mjöliga, varma potatis ( eller som de i Skåne kallas Pantofflår ) utgör hela anrättningen - kommer därtill, som denna gång, några glas porter, så är kalaset aldeles förträffligt.

Nå, den Anna Lisa L. som nu blifvit gift! Jag undrar just hvart hon och hennes man ämnar slå sig ned. I ett bref till Börjesson idag fick jag utgjutet all min medömkan öfver "Convojerna ". - Emma Lundberg skall väl ock stå brud i dessa dagar ? Jag skulle bra gärna vilja förflytta mig till Carlstad den afton, ty jag gissar att hennes bröllop blir ofantligt heftigt. Du får lof att mycket noga beskrifva det för mig! 1st Soireen infaller efter min uträkning i öfvermorgon ( Tisdagen d 11 Oct ) således tryta er ingalunda nöjen i Carlstad. Låt mig se att du efter hvarje Soiree gifver mig fullständiga beskrifvningar deröfver. Hanna Pallin har lofvat att utförligt skrifva till sin bror Eric derom, och det skall bli roligt då vi jemföra våra underrättelser deröfver.

Måndagen 10 Octob 1842. I Wermlands Tidningen med dagens post har jag sett, att min uträkning slagit in angående Soireen. I Fredags lär ni haft slutbal och dessutom fick jag idag genom ett bref från Otto Sillen veta att Flormans Silfverbröllop kommer att firas genom en pjes, hvari Hanna Lundberg skall spela älskarinna - allt en mängd lustbarheter som mycket roar mig att få beskrifvning öfver.

d 14 Octob. 1842. Nu får jag blott tillägga några rader, ty tiden är snart inne då detta bref skall inlemnas på posten. Med bästa vilja i verlden tror jag mig dock ej vara i stånd att kunna de återstående sidorna; för att samla materialier har jag låtit brefvet ligga i flera dagar - och ändå har jag ej kunnat få det ringaste att skrifva om. Den enda nyhet jag har är att jag hela denna vecka varit särdeles plågad af en envis snufva och bröstverk, som dock nu börjar gifva sig.

Af de böcker i den lätta genren, som jag läst sedan jag kommit hit ned till Lund, intar "Kärlek och Kärlek "( af Snellman ) det första rummet. Har du ej läst den så gör det. Men du bör ej läsa den som andra romaner utan tänka på och njuta af varje punct; ty ett skönare språk får man sällan se i en roman. Författaren liknar till en del Jean Paul och till en del Almquist, således finnes många reonemanger som äro svåra att förstå för ett fruntimmer. Våra svenska romanskriffverskor får många sido-hugg - och det gör dem väl godt.

Jag minns ej om jag förut nämt för dig att här i Lund tryckes nu på en liten roman "Quinna med förmyndare "som en Skånsk dam skrifvit; man tror professors Thomander fru, men det vet man ej ännu.

Vännen Key är nu i Uppsala där han ämnar förätta sina studier. Jag lär sådeles aldrig mer träffa den trefliga pojken! Evald Brag kommer ej heller hit ned till höst!

Från Pontus Kobb har jag ej haft något bref sedan du var der. Jag står sannerligen ej väl i det huset numera! -- Låt mig nu se, att jag får ofta och långa bref från dig under hösten och vintern och räkna ej på om du får små tråkiga istället; ty jag kan sannerligen ej presentera mer.

Hellsa så mycket till Pappa, Mamma, Otto och Anronia från din tillgifvne bror Ludvig.

( Josef Magnus Stäck, 1812-1868, verkade under 1830-talet i Stockholm. 1842-46 var han i Munchen och därefter några år i Rom och Paris. Hans motiv har mest varit landskap. - Johan vilhelm Sellman, 1806-1881, var en finlänsk filisof som kom till Sverige 1839. Han blev särskilt känd för den fortsättning på Almquist "Det går an "som han utgav 1840 och där han försökte vederlägga A:s åsikter om äktenskapet. "Kärlek och kärlek "utkom 1842 ).

© Bengt Beckman 20001

Tillbaka

Första sidan