Fergelanda den 6.5.1895

Kära lilla Vissa!

Jag vet egentligen inte, hvar jag skall börja eller sluta. Först och främst vill jag tacka dig för dina båda kärkomna bref. Jag hoppas, att både du och barnen nu befinner sig väl. Det var ju för väl, att du kom att stanna i Karlstad. Måtte nu småttingarna snart krya till sig, så att de få komma ut. Här är ju det ällra vackraste väder, fullkomlig sommar. Att jag varit orolig för er, det kan du nog veta.
För öfrigt trifs jag här alldeles utmärkt, ehuru ju här är mycket bråkigt och besvärligt. Ännu lefva vi ju till en stor del  i kappsäck, och det kommer att blifva så rätt länge, ty målningen och tapetseringen börja vid fördröjligen, och innan det blir gjort, är det ju icke själ i att ställa allt i ordning.
Stämman var ytterst vänlig och tillmötesgående och beviljade genast hvad jag begärde. Det enda som förargar mig, är, att jag icke tog till mer, men å andra sidan är det ju bra, att de förstå, att jag icke vill vara obillig. Du kan inte tro, hvad alla människor äro vänliga,, och vänliga på det der sättet, att man verkligen förstår, att de känna det vänligt för sin prest. Jag tycker mig riktigt hafva kommit till ett paradis. Mycket folk söker mig i alla möjliga ärenden, den ena erbjuder mig plank, en annan timmer, en tredje häst, en fjärde gödningsämnen o.s.v. Jag har inte den ringaste svårighet att få, allt hvad jag behöver. Alla erbjuda mig sina tjänster. Att sådant kännas godt, det kan du förstå, i synnerhet när man kommer som prest ifrån Karlstad, der man sannerligen icke är bortskämd med sådan vänlighet. En sådan Gudstjenst som igår får man också leta efter. Folket kommer långt innan gudstjensten börjar och går in i kyrkan. Kyrkan, utomordentligt vacker, var propp full med folk, som andaktigt avhörde både skriftermålet och predikan. Orgelspelet är höjdt öfver allt beröm. Nattvardsgästerna voro bortåt 400, så du kan veta att jag och Cedergren hade nog att göra. Med Cedergren kommer jag synnerligen väl överens. Det är ju en utmärkt präktig karl, om också något mycket formalistisk.
Du tycker väl, att jag är optimist och målar mycket i rosenrött. Men jag säger endast, hvad jag nu tänker och känner. Jag vet väl, att jag får genomgå både missräkningar och annat, men det är ju roligt, att början slagit så väl ut.
I denna veckan få vi barnkammaren färdig, och skulle det fortfarande blifva så vackert väder som nu, så skulle vi i nästa vecka kunna hemta småttingarna hit. Det är dock ej troligt, ty vädret  slår nog snart om, och då går det icke an att taga ut dem på en sådan långresa, i synnerhet föe de 2,5 milens skull mellan Brålanda och här långt fram på qvällen, så nyss efter det de varit så sjuka. Dröj i Karlstad, så länge de små behöver dig. Jag får finna mig i att sakna dig.

Jag skickar dig här en qvittens att taga ut det återstående på mitt kreditiv. Penningarne hastar det icke med, utan du kan taga dem med dig, när du kommer. Det går åt mycket penningar, men jag betalar allting kontant.
När jag får allting i ordning som jag vill ha det, skall det nog bli trefligt här. Gerda mår godt och trifs utmärkt väl; så också Karlsson och Karl Ullen
Helsa Svärmor och Anna och framförallt småttingarna. Jag längtar mycket efter er alla.
Farväl med er och ta väl om er.
Din Anders