Risäter kl 4 april 86

Min kära älskade tös!

Jag skrifver dessa rader, derföre att jag har en sådan hjärtans längtan att få tala litet med dig. Då såg så hjertängslig ut, när jag skildes ifrån dig, att det gör mig riktigt ondt om min älskling bara jag tänker på det. Jag var icke stort bättre, jag. Men nu är det mycket annorlunda. Jag har blivit vid så godt lynne, sedan jag kom hit ut. Här så trefligt både ute och inne. Men tyst, jag skall icke tala om det, du får väl sjelf se. Spegeln kan du tro är magnifik. Han står nu på sin plats. Allt är i ordning och färdigt att mottaga lilla frun. Det skall bli festligt. Fredrika ser ganska nedslagen ut, men sköter sin tjänst väl, ock ser icke så bitter ut. Johanna är en hederlig slampa. Var nu vid godt mod, älskling. Ät och drick och sof, så att du blir en riktigt prostinna. Det är ju icke så långt till måndag qväll, och sedan resa vi icke ifrån hvarandra.
Förr än du komma hit, blir det icke heller riktigt hemtrefligt här! Hvilken vacker dag! Ack om vi fingo sådant väder under bröllops dagarne.
Nu kall du helsa Pappa och Mamma o Hanna på det hjertligaste från mig. Hvad jag gerna skulle velat taga emot dem. Jag hade verkligen funderat på att resa till Kil och der möta dem, men tågen äro så dumt ställda, att det skulle taga alldeles för låbg tid. De flesta expeditionssökande komma också på e.m. Det kunde derföre icke gå för sig. Helsa dem nu, och gif Pappa inneliggande visitkort. Jag tänker hvarenda minut på dig och längtar efter dig. Hvila dig så mycket som möjligt dessa dagar, och tänk på, att du nog kan bli utschasad under bröllopet ändå, utan att du i förväg behöver göra det.
Nej, nu måste jag sluta. Jag skall ner och se på, hur de sätta potterna. Jag har en hel del folk i rörelse.
Farväl älskling och tänk på din egen
Anders Niclas