Carlstad 31.12.1884

Min käre Anders !
Med någon oro började jag läsningen af Anders blyertsbrev undrande om det var af samma orsak som då Sophie skrifver med blyerts. Jag blev genomledsen då jag hörde att Anders fortfarande var klen, ........... än hör, och att det andra tycks vara något af varaktligare beskaffenhet. Jag beder nu ”så vänligt”, fastän på fullaste allvar, att jag får fullt och ärligt besked om vad huvudläkaren säger därom och hvad hon ordinerar. Lofva att ingenting fördölja för mig, ty hvad jag får höra kan det knappast oroa mig mer än den ovisshet jag lefver i nu. Till dess jag får detta besked skall jag bjuda till att vara lugn och hoppas att det onda är bättre än jag i min inbillning gjort. Wissas onda  hoppas jag snart blir bättre blott hon ej är oförsiktig, men äfven det har nog gjort sitt till att känna eder julglädje, jag hoppas dock att den glädje ni känner inom eder är så stor att den tål vid sådana hör missräkningar.
Måtte det nya året förehelsa  och alla goda önskningar och förhoppningens uppfyllelse, och måtte ni alltid det rätta sinnelaget, mottaga hvad Gud i sin vishet skickar oss, det är det förnämsta.
Vi åhörde i afton Domprostens sista aftonbön, äfven i afton var särskild sång från orgelläktaren, men i mitt tycke var denna ehuru vacker ej egnad att höja andakten, jag kunde, styggt nog, ej låta bli att tänka på sångerskorna Fru Westin, Olga Smitt m.fl., kyrkan var öfverfull med folk.
Jag har något att berätta som säkert kommer att glädja Anders, ehuru det, är av synpunkt, väl för mig kan kallas ett ondt. Dr. Adler tillkänna gaf i söndags efter frukosten att han ej ville bo här till nästa termin, detta kom minst inte oväntat, då han länge sett obelåten ut, och med gifvas måste han ej haft trefligt, men nog har jag bjudit till att bemöta honom på samma vis som förr, så jag har ej ondt samvete. Han förnekar att han vill ha mer frihet, äfven blef det för depensivt att ha i familj då man har sådant lynne då man behöfver vara med sina kamrater.. Detta kunde ej bestridas då han i synnerhet då han sedan terminens slut försummat de ..... måltider , utan att någon sinn förut säga ifrån att han ej var hemma.
Han hade försäkrat skaffa en efterträdare men ingen vill bo inom; Anders kan naturligtvis ej heller veta någon råd derför?
För Anders blir det nog trefligt  få vara mer ostörd, och jag unnar det så gerna, jag är blott rädd att rummet kommer att kännas än kallare än förut då sidorummet är oeldadt.
Vi ha nu hopp om att få höra Signora Tua; hon har annonserat en consert till den 6 jan, och jag är rätt förargad  på henne som ej kunde dröja någon vecka till så att Anders hunnit komma hit igen.
En annan conser af qvarlite-sångare förestår äfven, kanske  den dröjer längre.
I afton har viblott varit Gerda, jag och ..lia Ullen, en sådan åtskillnad på vår och eder omgifning.
Ehuru det är det skralaste, mest illa skrifvna berf , måste jag dock nu sluta emedan sömnen tager öfverhand. Helsa min lilla Wissa som jag hoppas höra är kry nästa gång jag får bref.
Anders bekymmer att hon inte har nog roligt är säkert fullkomligt onådigt, jag tänker hon är nöjd och belåten så länge ni får vara tillsammans .
Gif henne en kyss, en omfamning och de varmaste nyårs helsningar från mig.
Jag är tacksam att försynen som så lätt våra öden att jag nu med full rättighet kan få ärligt underteckna mina bref, din varmt tillgifna gamla tant.
Augusta Montan.