Farfarslistan (FF)

1) Olof Beckman,  packhuskarl,  d.1814    Farfars farfars far

2) Charlotte d´Orchimond,  d.1823           Farfars farmor

3) Lars Gathenhielm,  kapare,  d.1718     Farfarsfarmors farmors morbror

4) Karl den Store,  kejsare, d. 814           Farfarsfarmors....morfars farfar

5) Pippin den lille,  kung,  d. 768              Farfarsfarmors....farfars farsfar

6) Anders N. Beckman, prost i Färgelanda, d.1943     Farfar

7) Ludvig Beckman, general,  d. 1909           Farfars kusin

8) Leif Beckman,  författare, Mariefred, d. 1969      Farfars brorson

 

Kommentar till Farfarlistan (FF)

Olof Beckmans (FF1) ursprung är oklart. Han hade varit värvad soldat och som sådan hård i nyporna, vilket packhuskarlarna kunde behvöva vara, då de ofta var någon sorts arbetsledare i hamnen, här i Göteborgs hamn. Han fostrade sina söner strängt, både Anders och Niklas blev präster. Niklas blev också teologie doktor och lärare ( " det blyga snillet " benämnde biskop af Winblad honom ). Att de båda välutbildade bröderna inte nedtecknade något om faderns ursprung - det finns i alla fall inget bevarat - är ganska märkligt.

Den äldsta av dem, Anders, gifte sig med Charlotte d´Orchimond (FF2). Charlotte, som alltså var farfars farmor, hade en farmor vars morbror var Lars Gathenhielm, " Lasse i Gatan " (FF3). Han var en etablerad kaparkapten och ägare av 18 kaparefartyg. Han skapade genom kaperiverksamheten en stor förmögenhet och är med hustrun begravd i ståtliga i marmorsarkofager i Onsala kyrka.

Charlotte var annars av den gamla adelssläkten d´Orchimond som härstammade från Brabante och vars förste representant i Sverige var Jean d´Orchimond. som inflyttade i början av 1700-talet. Släktens anor kan härledas till den förste greven av Orchimond med ärftlig rätt, Godefroid I, som 992 började bygga slottet Orchimond. (förstört 1554)

Godefroid I:s mor hette Mathilde. Hon var gift med greven av Chiny, Arnould, och var dotter till hertig Ricuin, som var son till hertiginnan Ermingarde, som var dotter till den romerske kejsaren Lothar. Lothars far var kejsaren Ludvig den fromme och hans farfar var Karl den Store (FF4), som kröntes till romersk kejsare på juldagen år 800.

Hans far var kungen över det Frankiska Riket, Pippin den lille (FF5), som trots att han bara var kung har fått komma med på listan för namnets skull. Konstigare än så är det inte.

Min bror Erik var mycket förtjust över detta släktskap. Vi uppmärksammades på det av en annan släkting, Ebbe Albjörn i Lund. Det är väldokumenterat i alla delar utom under den krigiska tiden 1283 till 1589 då generationerna d´Orchimond från far till son ej är fullständigt dokumenterade. Släkten återfinns dock hela tiden i såväl dopböcker som testamenten.

Beckmansläkten i Västsverige var inte kejsare, men väl prostar, fyra efter varandra, med packhuskarlens äldsta son Anders d.1859 som den förste och Eriks och min far Teodor som den siste. Farfar Anders Niklas (FF6) i Färgelanda, var i fråga om pondus och värdighet ganska kejserlig och det var kanske bland annat honom som biskop J:A: Eklund hade i åtanke när han vid ett konvent på 30-talet hötte med näven och röt: "Jag ska lära er småpåvar från Dal..... "

Farfar hade trots sin upphöjdhet mycken humor och godmodighet. Han döpte Erik i Skålleruds kyrka i Dalsland, där pappa var präst, inför många församlingsbor. Pojken skulle heta Knut Erik Vilhelm, det var bestämt. Men strax innan dopet kom farfar och pappa på att namnet Montan nog var i utdöende, det var bäst att ta med det bland dopnamnen. Den församlade menigheten såg lite förvånade ut när de hörde raden av namn, men mest förvånad blev nog mamma Vera, som de beslutande herrarna glömt att inviga i det akuta namngivningsproblemet.

Min syster Margareta och jag var ofta hos farfar i Färgelanda, det var bara 5 mil dit från Skållerud och på alla skollov hörde det till att besöka farfar. Det var visserligen tråkigt på Färgelanda med alla inrutade tider och regler, men den jättelika parken och de spännande bokhyllorna med böcker från seklets början - många som tillhört pappa och hans systrar - gjorde att tillvaron där ändå var något som man gärna "genomled".

Ludvig Beckman (FF7) nämndes nog aldrig hos farfar i Färgelanda. Han tillhörde en yngre gren av släkten och historien om hur han blev mördad 1909 var inget närliggande samtalsämne i prostgården. Mord

Leif Beckman (FF8) kände jag ganska väl, även Erik träffade honom någon gång på 60-talet. Jag träffade honom ofta i hans hem i Mariefred och likaså på journalist- och författarkrogen Rosenbad på 50-talet. Han skrev äventyrsromaner i Frank Heller stil - uppskattade av många - och han övergick så småningom till att redigera och skriva populärvetenskapliga verk om upptäcktsfärder, sjörövare och jordens historia. Han var otroligt allmänbildad. Dessutom uppfyllde han alla upptänkliga krav på vad som kan inneslutas i begreppet bohem. På gott och ont. Hans far Olof var bror till farfar och advokat.

Tillbaka

Första sidan