Goda Augusta!

Att underrättelsen om din lilla dotters födelse skänkte oss en stor glädje hoppas jag du ej betviflar, äfven om jag enligt gammal vana, eller ovana, dröjt för att uttrycka mina känslor. Troligen hade du hellre sett att det nykomna hvarit en gosse; liksom jag skulle glatt mig åt en flicka, men låt oss hoppas att de små komma att arta sig så, att vi alldeles glömma våra missräkningar. Min lilla gosse utgör vår fröjd och har mången gång tröstat mig med sitt joller under mulna stunder. Min dotter ber mig framföra sin tacksägelse för förtroendet att vara den lillas fadder. Det är den fjärde inom kort tid hon stått fadder till. Hon längtar mycket att få göra lilla cousines bekantskap.
I söndags lyste för Augusta Schenström som du vet. Vackra presenter från många håll hade anländt. Wilhelm gav en sockerfot. Tine en klocksträng trädd af perlor, Nauckhoffs en divans matta som Wilhelm hade köpt. Naukoffs voro på lysningen. Schenströms vilja gärna hafva oss till bröllop och troligen slipper jag ej, ehuru mycket det plågar mig att lemna hemmet.--------------- Justine

Stockholm 24 Sept 1858

(Den lilla dottern var Eva Louise Amalia som 28 år gammal gifte sig med kommunistern i N Ullerud, Anders Niklas Beckman. Hon var den enda av Augustas döttrar som gifte sig. Ett uttryck för den starka bindningen mellan Augusta och Justine, som så fint kommer fram i dessa brev, är att Louise - som i familjen kallades Vissa - 1880 for ner till Schweitz och stannade i två år hos Justine som stöd och hjälp.)