Wårgårda den 19 maj 85

Älskade, dumma Anders Niclas!

Ja, dum och stygg och elak är du, då du säger att jag behöver Mammas kraftiga uppmaningar för att skrifva till dig!  Fy, fy!! Och icke nog därmed, utan du frågar äfven om jag ”tröttnar” på att skrifva. Detta är nästan för mycket. Fy, Anders Niclas, att äga så till sin fästmö – är det snällt det? Jag, som icke vet något roligare, än att skrifva till dig och som helst skulle vilja tillbringa hela dagen med att på detta sätt språka med dig. Älskade spektakelmakare, du borde egentligen straffas eller åtminstone göra afbön för sådana stygga ord. Jag varnar dig för att hädanefter komma fram med dylika och förbereder dig på, att du till sommaren får böta  för dem, så vida du ej innan dess ha gjort skriftlig afbön. ”Detta rätter och packer eder efter”! – Nej, hvarför skämtar jag. Egentligen har jag alls inget hat därtill. Men hvarför frestar du mig så. ”Vill du icke hellre resa till Carlstad till pingst än till Göteborg!, säger du. Om jag vill – hvilken fråga. Det är ingenting, som jag hellre skulle vilja, men jag har föresatt mig att denna gång slå alla sådana planer ur hågen. Hur mycket det kostar på mig,det kan du nog förstå. Jag har länge varit rädd för, att du skulle komma med något tokigt förslag och så kom slutligen denna frestande fråga, som åter uppväckte all min längtan och hotar tillintetgöra  min föresats. Vi vilja ej mera tala härom, utan låta altt vara som förut är bestämdt. 4 veckor efter pingst får nog en gång sitt slut och sedan är jag din hela sommaren och hela livet älskling. Dessutom vore det så svårtatt åter skiljas från dig efter endast några dagars samvaro, att detta nästan avskräcker mig från att resa. Tycker icke du så med? Jag avskyr skilsmässor.
Lördagsmorgon reser jag till Göteborg, det jag troligen stannar till tisdags afton, om Ullens vilja ha mig så länge. Jag tycker egentligen att det är onödigt att hafva lof på tisdagen, men då Heymans erbjuda mig det så svarade jag ej nej. Fåfänge fästman, som uppmanar sin fästmö att kläda sig fint, att köpa något smakfullt i toalettväg i Göteborg! Ack, om du vore med och hjelpte mig att välja kappa. Det är endast efter din smak jag vill rätta mig. Skulle du verkligen tycka illa o, om jag köpte ett …otlif? Jag känner  din fördom mot sådana, men frågar ändå, ty det är icke utan, att jag har stor lust att skaffa ett dylikt för att slippa att sy något lif till den klänning jag tänker sy sjelf. Kjolen är lättsydd, men, ser du, att få ihop ett lif är både besvärligt och svårt, något som ni herrar säkert icke ha en aning om. Var säker på att jag betänker mig innan jag köper något och först och främst tänker jag på hvad min Anders Niclas tycker om. Se der, har du fått din beskärda del af mina toalettbestyr! Mamma har förut fått mer än nog af dem.
I qväll är det rigtigt härligt väder. Det har nyss regnat och allt står så friskt och skönt och björkarna dofta så härligt. Ack, älskade, älskade, om jag finge vandra med dig genom skogen! Då skulle jag njuta dubbelt af vårluften och trastens tjusande sång. Det är just i qväll en sådan der vårstämning öfver hela naturen, som ingifver hjärtat outsäglig längtan efter något. För ett år sedan skulle jag ej ha  vetat hvarefter jag längtade, men icke dess mindre känt en brinnande åtrå efter något, men nu vet jag det, ock att min längtans hamn är du, älskling, det behöver jag ej säga. Ack, om du kunde känna de varma kyssar jag i tanken sänder dig! XXX
Det skall blifva skönt, då du slutat med dina läsbarn. Min älskade, samvetsgranne fästman behöver bestämdt icke göra sig några onödiga bekymmer för att undervisningen varit bristfällig. Hvad jag många gånger önskat att vara i dina läsbarns ställe, det kan du icke tro. När slutar seminariet?
Vet du, jag tycker det är helt nyss  sedan jag gick och väntade på dig utanför dess portar och vi sedan gingo hem arm i arm och sedan äta middag på tu man hand. Det var allt förtjusande! På samma gång förefaller det mig också oändligt länge sedan, och jag kan ej fatta att den återstående tiden är lika lång som den gångna. Men denna måste gå fortare, jag kan ej tro annat.
Vill du fråga flickorna, om de kunna gifva mig förslag på någon passande födelsedagspresent åt Mamma. Glöm ej detta! Nu älskade Anders måste jag sluta. Skrif snart, jag längtar gränslöst efter några rader från dig. Älskade, älskade, mitt allt, jag sänder dig så många kyssar du nånsin vill ha af din egen Vissa