Carlstad d 2 Nov 1840

Min goda Augusta!

Af hjertat tackar jag dig för ditt lilla söta bref af d 28 Oct., hvarpå jag i det längsta trodde mig få tid att svara sista lördag, men det blef omöjligt, i anseende till många affairs bref, hvarjemte jag hade jouren i Sparbanken.

Utan att smickra dig, får jag säga att Du skrifver rätt bra, ej endast till Picturen, utan äfven hvad innehållet angår; ty det är naturligt och så som du muntel. skulle uttrycka dig, och ej så högtrefvande såsom ett tal i Svenska Akademien, hvari många orätt tro att ett brefs förträfflighet beror. Efter min tanke, bör ett familiert bref skilja sig från talets endast deruti, att utrycken och tournyrerna äro med mera omsorg valda, än det i dagliga talet är möjligt. Äfven äro felen mot grammatiken få, och jag vet att de endast är inadvertenser, som rätte sig sjelfva, ju mer Du blir van att skriftligen uttrycka dig. För övrigt är dessa små inadvertenser ej obehagliga i fruntimmers stilen, liksom en liten dumhet ur en vacker flickas mun stundom får utseende af naturellt.

Jag är mycket glad att höra det Du fortfar att trivas, och nästan skulle tro att vi i vår ensligen mera sakna dig, än du oss. Särdeles är detta händelsen med mamma, som hela dagarna hade ditt sällskap. För att förströ henne, proponerar jag ibland om aftnarna ett besok till våra närmare vänner.

Det skulle ej förundra mig om nästa år en av flickorna Åberg komma till Stockholm. Sjelfva önska de det, och Åberg har gjort åtskilliga frågor om kostnaden, hvilket med hans inbundna sätt, ej är utan betydelse. Naturligt skall dock detta arrangement i sådant fall förblifva en hemlighet för alla, tills en gång resan kan ske.

Lizell har åter haft en lindrig Attaque af sitt gamla onda. Gud vet hvad slut det tager. Omtala ej detta för Anna Lisa ifall ej hennes anhöriga skrifvit derom.

Bed din goda farbror Ekmark att han bortsänder din klocka till justering, så att den kommer igång, och fruntimmren att hjelpa dig att köpa en kedja eller hake, så att hon kan begagnas. Skulle klockan äga något större fel, lofvade Leja att ombyte får ske, och i sådant fall torde vara bäst låta urmakaren göra ombyte.

Leni Albertsson har haft den olyckan att förlora sin lilla dotter. Detta är den första stora smärta hon erfarits i lifvet och jag beklagar henne af hjertat.

Att du finner lektionerna i franska roliga, fägnar mig mycket, och mycket nyttigt skulle det vara om ni flickor öfverenskommo att tala språket; ty derförutan göra de få lectionstimmarna ej mycket. Icke mindre rekommenderar jag modersmålet, nemligen dess vackra stockholmsdialekt, hvilken Mll Mathilda talar så väl. Jag hoppas också att Du oaktat din kärlek för Wermland, snart skall finna att dess språk ej är det vackraste, och nolens utbytt det. Mamsell Hulphers som in alles varit i Stockholm ej fullt 2 år, talade mycket väl. Jag glömde i mitt förra bref att nämna det vi under resan hade mycket nöje af hennes sällskap, och att hon är serdeles hygglig. Har du råkat fröken Axelsson. Det tyckes som önskade hon mycket att förnya bekantskapen med dig.

Det fägnar mig att du hört Pryme. Måhända har du nu äfven sett Robert af Normandie, som nyss är gifven, och som är i rop. Då Mozarts operor komma att gifvas, t.ex. Trollflöjten och Don Juan, bör du ej försumma att se dem. Mozart är i afseende på melodierna ännu oöfverträffad, och ingen af de nyare, så vidt jag hört, anslår, som han, känslorna. I förtviflan öfver att ej upphinna honom i det sköna, vilja de i stället öfverträffa honom i svårigheter, och se, det lyckas dem förträffligt.

d 4 Nov.

Morbror Lemon kom igår till staden. Alla i Skane må väl, och de äro mycket nöjda med sin Gouvernant. Äfven Axel har börjat läsa för henne, 2 timmar om dagen. Vi slaktade igår en liten tjur. Storslaktet sker först i December. Af nyheter minnes jag ej fler än att fruarna Spångberg och Wohlenfahrt hafva dött, och att Emma Wesser är så illa sjuk, att hon sannolikt ej kan komma sig. Det blir en stor sorg för fadern, som har svurit att han går i elfven om hon dör. Lieutnant Blum är nu på Marieberg, för att genomgå artelleri kursen. Du torde väl någon gång stöta på honom.

Från Ludvig hafva vi ej haft bref sedan i Stockholm. Utan dina underrättelser från honom, skulle vi vara ganska bekymrade. Få se om dagens post ej medför några. Helsa hjerteligen till Anna Lisa Lizell, då hon råkas, som hädanefter väl blifver 2 ggr i veckan.

Då Du hernest skrifver, så sänd min kråsnål, inlagd i lite Bomull.

Äfven idag har från Ludvig intet bref ankommit.

Hastigt Din af hjertat tillgifne Pappa

L.Borgström

( Operan Robert af Normandie är komponerad av den tyske tonsättaren och pianisten Giacomo Meyerbeer, 1791-1864, och heter egentligen Robert le Diable. Den hade premiär i Stockholm 1839 och uppfördes därefter flera gånger, oftast med Jenny Lind. Meyerbeer hade i sina tidigare operor influerats av Rossini, något som inte slog an i Tyskland. Från 1826 uppehöll han sig i Paris och började lämpa sig efter den franska operans krav och skapade de operor som skulle göra hans namn berömt. Robert skrevs 1831).

 © Bengt Beckman 2001

Tillbaka

Första sidan