Kadettmässen, Fristad 6.10.1915

Min Verchen!

Tack för ditt brev! När jag fick det låg jag, som det poetiskt heter, insvept i en soldatkappa vid bivacken och försökte få lite vila för min trötta lekamen. När jag läst brevet gick det inte bättre att sova precis. Då låg jag och tänkte på dig, vilket jag ännu inte slutat upp med.
Jag ber dig komma till Färjelanda när jag kommer dit, den 15:e eller 16:e. Eller före menar jag. Inte efter åtminstone. Om jag får börja trupptjänsten den 20:e, måste jag resa hemifrån den 19 och har alltså bara 3-4 dar på mig. De dagarne måste jag träffa dig, Verchen. Jag bryr mig inte om vad du säger. Reser du inte tror jag inte på dig längre.
Ifall det spelar någon roll för dig hälsar familjen att du är välkommen när du än kommer. Det är en nyhet att fadern och Kajsa skall till Stockholm. Det har jag inte hört. I alla fall är Kajsa hemma den 15.
Nu skall jag sova ett slag. Vi ha beordrats i säng hela bunten fast det är mitt på dagen. Vi ha nyss kommit hem från de sista repövningarna vid Remmene.
Farväl Verchen
Din Teddy.