Sthlm 12.12.1921

Min egen!

Tack, min älskade, för dina brev. Ditt sista lilla brev har jag vid mitt hjärta och kysser det. Jag har försökt skriva flera brev till dig för att tala om för dig, hur jag längtat efter dig, och vad jag tänkte på igår, när jag längtade mycket mer efter dig, än när jag  skrev. Ser du, min älskade, du är mitt hjärta så nära, jag skulle vilja tala vid dig. Jag har ju längtat, längtat efter att höra tillsammans med dig, som aldrig förr. Men det går inte att skriva , också vet jag, att om vi älska varandra rätt, så skall vår längtan bli uppfylld. Också fodras det, att du är med mig, jag kan ju ingenting säga och ingenting göra utan dig. Också tycker jag att ditt brev, som jag nu kysser och kysser, är hela min lycka. Vad jag än säger, kan jag ju aldrig bli sådan som du är, när du skriver till mig. Det är ju för att det är så, som jag är så lycklig  och älskar dig, och jag kan ju inte säga dig mer, än att jag älskar dig, älskar dig.
Av detta förstår du, min älskade, att jag aldrig varit ledsen. Vad skall man göra, när en sån där häftig längtan kommer över en? Jag skrev till dig, min älskade, inte tror du väl jag var ledsen, det var ju bara, att jag längtade efter dig. Jag var också dum, den enda sak, jag ville veta om dig var, att du älskade mig. Jag tyckte inte jag kunde leva, om jag inte fick höra av dig, att du älskade mig. Käraste vad säger du om detta?
Men nu har jag längtat mycket mer efter dig och förstår, att det är jag, som är tokig. Men så mycket mer älskar jag dig. Den lilla skolflickan tycker jag skall få bli brudnäbb på ditt bröllop, om hon tycker riktigt mycket om dig. Alla, som tycka riktigt mycket om dig tycker jag skulle få se när du gifter dig, om du tror, att det är din lycka, som du då går till mötes.
Jag skrev bara dumheter min flicka. Du förstår allting bättre än jag. Och älskar mer än jag förstår.
Ännu kan jag inte säga dig, när jag reser härifrån. Det går så långsamt för mig och jag skulle gärna vilja lämna staden. Men just det att det går långsamt gör mig envis och jag vill inte ge mig härifrån utan att ha uträttat något. Förstår min käraste?
Farväl nu min egen älskade. Jag är glad att det låter bättre från Lillie.
Din Teddy